Bambu är det man på textilspråk kallar kemofiber med underkategorin regenererande fibrer. Regenererande fibrer tas fram från naturens egna kemiska processer och utvinns ur bambu, trä, bomullsavfall och liknande växter och växtdelar med ett högt innehåll av cellulosa. De har ofta en vacker glans och skrynklar mindre samt är lättare att få rena.

Det hela började med utvecklingen av viskos i slutet av 1800-talet.

I grova drag delas växtmaterialet först i mindre bitar (träflis). Därefter löser man upp det till en gröt och cellulosan dras ut. Den sirapsliknande substansen kallas för schmelze. Sedan pressas massan igenom en spinndosa, vilket är en tratt med små hål.

Det garn som bildas dras ut till önskad tunnhet, varefter fibrerna kyls ned, tvättas och torkas för att till sist samlas i nystan av oändligt långt filamentgarn.